Första dagarna var det kraftiga vindar och stora vågor. Mira var lite misstänksam mot vågorna men Moya som är mer våghalsig stängde sig i dem som om hon badat i dem varje dag. Det var härligt att se! Mira simmar inte så gärna men hon älskade desto mer att springa på den stora stranden. Jag hade tänkt klippa ner båda hundarna före resan för att undvika sandlager i de krulliga pälsarna men samma dag som vi åkte till Danmark var vi på utställning i Köping där Moya deltog så hon fick behålla sin tremånaderspäls. Hennes päls är väldigt tät och tovar sig lätt underifrån så vi brukar oftast klippa henne var tredje eller fjärde månad för att undvika ett tjockt tovlager under lockarna, men döm om vår förvåning när vi såg vilket underverk saltvattnet gjorde på hennes päls! Efter en dags sol och bad föll hennes annars lurviga päls i underbara korkskruvslockar där man kunde se huden under varje lock! Visst hade jag hört att saltvatten är "bra" för perrons pälsutseende men sådan skillnad trodde jag inte att det skulle bli. Nu förstår jag varför perros i Spanien ser ut att ha så underbara snörlockar trots lång päls :-)

Alva                                             och Mira.